Handlar det om möjligheter, vilja, tid och förutsättningar? Kan det vara kraft och ork som tryter efter en fullmatad dag på jobbet? Kan det vara tröttheten som uppstår framåt kvällen efter familjära åtaganden? Skulle det kunna vara brist på självförtroende som gör att man inte sätter sig ner och skriver? Eller så är det kanske den där knytblustanten som hela tiden pekar finger mot en och tycker allt ska vara perfekt från början vilket kan bli oerhört tröttsamt och gör det svårt att sätta igång. Man sätter helt enkelt krokben för sig själv när man sätter ribban för högt (från början).
Hur som helst så finns det många trösklar att ta sig över innan man väl sätter sig på rumpan och skriver. Det låter så lätt att säga att man ska sätta timern på 20 minuter varje dag och sen skriva. Men varför är det då så svårt att komma fram till detta moment? Något som flertalet skrivande vänner också har reflekterat över, precis som jag.
Listan skulle kunna göras betydligt längre gällande faktorer som hindrar en från att komma igång med sitt skrivande. Det kan vara både inre och yttre faktorer som hämmar kreativiteten. Eller rädslan för nedvärderande kommentarer? Rädslan för att inte duga och att ingen vill läsa ens texter?
Hur gör man då för att få till skrivtid och för att få sitt råmanus, novell, prosa, eller lyrik klar? Vad har du för tips? Hur gör du?
Med värme,
Sara
Lämna ett svar